Nikola Tesla (serbisk kyrilliska: Никола Тесла), född den 10 juli 1856 i Smiljan i dagens Kroatien som då tillhörde Kejsardömet Österrike, död den 7 januari 1943 i New York, USA, var en uppfinnare och maskin- och elektroingenjör. Han var etnisk serb och blev sedermera amerikansk medborgare. Det hävdas ofta att Tesla var en av de mest betydelsefulla bidragsgivarna vad gäller tillkomsten av kommersiell elektricitet. Han är mest känd för sina många revolutionerande bidrag inom elektromagnetism under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Stora delar av Teslas patent och teoretiska arbeten bildade grund för modern växelströmsteknik inklusive flerfasiga distributionssystem och växelströmsmotorer, vilka banade vägen för den andra industriella revolutionen.

 

Efter hans demonstration av trådlös kommunikation (radio) 1894 och efter att ha vunnit "strömkriget" var han allmänt känd som en av de största elektroingenjörerna som arbetade i Amerika. Under denna period kunde få amerikanska uppfinnare och vetenskapsmän konkurrera med Tesla som den mest berömda, men på grund av sin excentriska personlighet och sina otroliga och ibland bisarra påståenden om möjliga vetenskapliga och tekniska genombrott blev Tesla till slut utfryst och betraktad som en galen vetenskapsman. Tesla var aldrig särskilt insatt i sin privata ekonomi och dog utfattig vid 86 års ålder. Några av hans bidrag till vetenskapen har, kontroversiellt, använts för att stötta olika pseudovetenskaper, ufoteorier och tidig new age-ockultism. Läs mer →

Amerikanska revolutionen kallas det händelseförlopp under andra hälften av 1700-talet som ledde till att de tretton kolonierna på Nordamerikas östkust uppnådde självständighet från det Brittiska imperiet och kom att utgöra Amerikas förenta stater. Under denna period enades kolonierna mot det brittiska styret och gick in i en väpnad konflikt som kallas amerikanska frihetskriget, mellan 1775 och 1783. Detta kulminerade i en amerikansk självständighetsförklaring 1776 och seger på slagfältet cirka 1781. Frankrike spelade en betydande roll i att hjälpa revolutionen, genom att tillhandahålla pengar och militär utrustning åt de amerikanska patrioterna, organisera en koalition mot Storbritannien och skicka en armé och en flotta som spelade en avgörande roll i det slag som i praktiken avslutade kriget vid Yorktown. Amerikanerna, som var kraftigt influerade av upplysningsfilosoferna, var dock motståndare till absolut monarki och såg inte det franska statsskicket som en förebild.

Den revolutionära eran började 1763, då det militära hotet mot de engelska kolonierna från Frankrike tog slut. Storbritannien intog synsättet att kolonierna skulle betala en ansenlig del av kostnaderna för att försvara dem, och införde ett antal skatter som visade sig impopulära och eftersom kolonierna saknade representation i det styrande brittiska parlamentet ansåg många kolonister att lagarna var illegitima. Efter protester i Boston skickade britterna stridsstyrkor, amerikanerna mobiliserade sin milis och strider bröt ut 1775. Britterna lyckades bara hålla några få kuststäder. År 1776 röstade representanter för de tretton kolonierna enhälligt för att anta en självständighetsförklaring, genom vilken de upprättade Amerikas förenta stater. Förenta staterna gränsade till det brittiska Kanada i norr, det spanska Florida i söder och floden Mississippi i väster. Läs mer →